Talusfraktur

Synonymer
Andra stavningar

BAKGRUND

Definition

Fraktur i talus.

Skademekanism

Uppstår efter kraftigt våld, trafikolycka eller fall från hög höjd.

Patoanatomi

Frakturen kan vara genom caput, collum eller corpus tali. Det är inte ovanligt att skadan är öppen.
Vid luxationsfraktur ses ofta fraktur genom collum tali och posterior luxation av corpus tali. Corpus kan, i sällsynta fall, dislocera ut ur fotleden medialt och bakåt. Det främre fragmentet kan luxera uppåt vid fraktur genom collum.

UTREDNING OCH DIAGNOS

Symtom

Smärta och oförmåga att stå på foten.

Kliniska Fynd

  • Kraftig svullnad över fotleden. Dock oftast ingen större felställning. Observera att huden kan vara mycket spänd och ansträngd. 
  • Diffus palpationsömhet över fotleden.
  • Oförmåga att belasta.
  •  Rörelseinskränkning i fotleden.

Slätröntgen

Påvisar fraktur.

Datortomografi (DT)

Behövs ofta för att kartlägga fraktursystemet.

HANDLÄGGNING

Vårdnivå

Handläggningen sker i öppenvården, via ortopedkliniken. Många patienter brukar läggas in p.g.a. kraftig svullnad och risk för hudskada.

Konsultation

Kontakta ortopedjouren/bakjouren:
  • Vid dislokation.
  • Vid hudpåverkan.

Egen Handläggning

Odislocerad fraktur/liten felställningen:
  • Gipsstövel/underbensgips i 8-12 veckor. Patienten bör ha benet i högläge i ett par dagar. Därefter mobilisering med kryckor.
    • Vid collumfraktur läggs gipset i spetsfot som kan rätas upp efter hand vid gipsbyten var fjärde vecka.
  • Vanligen bör belastning undvikas helt vid frakturer genom collum och corpus tali. Eventuellt partiell belastning vid frakturer genom caput tali.
  • Återbesök med röntgenkontroll av frakturläget efter 1 vecka.
  • Omgipsning till neutralläge efter 4 veckor.
  • Avgipsning och klinisk kontroll efter 8 veckor. Därefter aktiv rörelseträning och ökande belastning till full efter ytterligare 3-4 veckor.

Operation

Dislocerade frakturer/luxationsfrakturer: Vid dessa frakturer är huden spänd och därför finns risk för hudnekros. Dessutom är risken för cirkulationsstörning även mycket stor i corpus tali.
  • Dislocerad collumfraktur: Man bör försöka att reponera frakturen i narkos genom att plantarflektera foten. Blir inte läget exakt, måste man gå vidare med öppen reposition och fixation av frakturen med skruvar. Därefter underbensgips med foten i plantarflekterat läge under 2-3 veckor. Efter det omgipsning med foten i neutralläge under ytterligare 6 veckor. Efter avgipsningen får patienten påbörja aktiva rörelser med ökande belastning. Full belastning tillåts först 3 månader efter skadan. 
  • Luxationsfraktur: Här bör man utföra reposition snarast möjligt. I första hand försöker man med sluten reposition. Lyckas inte detta bör man utföra öppen reposition. Stabilisering utförs med skruvar. Postoperativt som ovan.
  • Intraartikulär corpusfraktur: Här är kravet på exakt reposition stor varför frakturen måste opereras, vanligen med skruvar. Postoperativt som ovan.

Operation

Vanligen återbesök efter 7-10 för röntgenkontroll.

KOMPLIKATIONER OCH PROGNOS

Komplikationer

Hudskada: Relativt vanlig komplikation vid kraftigt dislocerade frakturer eller vid luxationsfrakturer. Kräver upprepade omgipsningar för att man ska kunna inspektera huden. Tidig reposition minskar risken för denna komplikation.
Avaskulär nekros i corpus tali: Vanlig komplikation som leder till posttraumatisk artros. Ibland utförs fotledsartrodes i smärtlindrande syfte.

Prognos

Vid dislocerad fraktur är risken stor för nekros av corpus (delen som innefattar ledytan) och benet kan därmed kollapsa med tiden. Detta då talus har en känslig blodförsörjning.

Innehållsförteckning

1. Önnerfält J, Önnerfält R. Akut ortopedi. Lund: Studentlitteratur; 2014. 2. Skelett- och ledskador: Behandlingsmetoder vid ortopedkliniken Centralsjukhuset i Karlstad (Karlstad-kompendiet). (2018). Centralsjukhuset Karlstad.