Sternoklavikularledsluxation

BAKGRUND

Definition

Luxation i leden mellan clavikeln och sternum.

Förekomst

Traumatisk SC-ledsluxation är ovanlig. Skadan är vanligast hos barn och ungdomar, och den är då ofta en fysfraktur (Salter-Harris typ 1 eller 2).

Skademekanism

Skadan kan uppstå efter ett fall mot skuldran eller efter våld mot thorax.

• Främre SC-ledsluxation: Vanligast. Kan uppkomma vid fall på utsträckt arm.
• Bakre SC-ledsluxation: Sällsynt. Uppkommer vid kraftigt våld framifrån mot mediala klavikeländan, t.ex. trafikolycka eller kontaktsport.

Indelning

Kan delas in i främre och bakre luxation. Kapsel- och ligamentskada uppstår. Ibland uppstår skada även på den intraartikulära disken.

• Främre SC-ledsluxation (vanligast): Klavikeländen luxerar framåt.
• Bakre SC-ledsluxation: Klavikeländen luxerar bakåt.

UTREDNING OCH DIAGNOS

Kliniska Fynd

Främre luxation: Prominent medial klavikelända (knöl vid sternum) med lokal ömhet samt indirekta smärtor vid rörelser i axeln.
Bakre luxation: Palpabel defekt men kan vara svår att känna p.g.a. svullnad. Påverkat allmäntillstånd p.g.a. kompression av bakomliggande mjukdelar som kärl, trachea och oesophagus.

Slätröntgen

Nästan omöjligt att diagnostisera med slätröntgen. DT är ofta nödvändig för diagnos.

Datortomografi (DT)

DT är ofta nödvändig och bör beställas vid stark misstanke om luxation.

HANDLÄGGNING

Vårdnivå

De flesta patienter behöver inte läggas in och kan skötas i öppen vård.

Konsultation

Kontakta ortopedjouren/bakjouren vid operationsindikation, då framför allt om:

• Vid bakre luxation då centrala kärl kan påverkas och snar reposition är motiverad.

Om operation är aktuell, anmäl för akut operation och ordinera smärtlindring. Om läget är instabilt efter en öppen reposition kan patienten opereras med en fixation med icke-resorberbar sutur, fasciegraft eller liknande.

Behandlingsöversikt beroende på Skadetyp
Främre luxation	Reponera vid behov och skicka till fysioterapeut
Bakre luxation	Kontakta ortopedjour/bakjour, framför allt vid påverkan på centrala kärl och/eller trachea

Egen Handläggning

Allmänt: Smärtlindra patienten och ta reda på om det rör sig om främre eller bakre luxation.
Fämre luxation: Reposition antingen med lokalanestetika, smärtstillande och muskelavslappnande eller i narkos.

• Sluten reposition utförs med drag i armen och tryck på clavikeln.
• Repositionen är oftast inte stabil, varför man i sådana fall ska acceptera läget och ge informationen om tillståndet.
• Vid långvariga besvär kan den mediala klavikeländen tas bort.

Bakre luxation: Bör reponeras p.g.a. risk för påverkan på centrala kärl och/eller trachea. Om det inte går att reponera slutet, gör man en öppen reposition.

• Reposition kan försökas med t.ex. en steril handduksklämmare runt klavikeln för att dra upp denna.
• Vid allmänpåverkan kontakt med kärl- och/eller thoraxkirurg innan reposition.
• Om sluten reposition misslyckas kan öppen reposition, eventuellt med ligamentplastik bli aktuell.

Återbesök

Något specifikt återbesök vid konservativ behandling är inte nödvändigt. I vissa fall rekommenderas uppföljning med telefonkontakt eller återbesök efter cirka 4 veckor.

PROGNOS OCH KOMPLIKATIONER

Prognos

• Det finns en viss risk för kvarstående instabilitet, varför ligamentplastik kan bli aktuell.
• Posttraumatisk artros kan förekomma och kan då behandlas med resektion av mediala klavikeländan.

Komplikationer

Vid bakre luxation finns risk för kompression av stora kärl och på så sätt allmänpåverkan.