Ryggstatus

BAKGRUND

Allmänt

• Vissa undersökningar gäller inte vid akut trauma, t.ex. Spurling-test
• Enbart sensoriska symtom hos en patient är troligen inget allvarligt. Dock kan korsad symtologi, t.ex. motoriskt bortfall höger quadriceps och saknad vänster akillesreflex tyda på spinal tumör.

Inspektion

• Halsryggen kan inspekteras sittandes. Torakal- och ländrygg inspekteras med patienten stående.
• Titta efter snedställning/skolios samt kyfos/lordos.
• Skolios/spondylolistes (kotglidning) kan ses vid framåtböjning av ryggen.

Palpation

• Palpera musklerna och spinalutskotten samt emellan spinaulutskotten. Palpationsömhet i den aktuella kotans nivå kan tyda på fraktur, tumör eller infektion.
• Palpationsömhet över SI-lederna (“smilgroparna” vid ländryggen) kan tyda på sakroileit.
• Palpera per rectum, i varje fall vid misstanke på cauda equina-påverkan och/eller prostatacancer.

Rörelseomfång

Allmänt: Undersök flexion, extension, rotation och lateralflexion.
Halsrygg:

• Flexion/extension: Normalt 45°.
• Sidodeviation (lateralflexion): Normalt ±45°.
• Rotation: Normalt 80°.

Övriga ryggen:

• Be patienten nå golvet med fingertopparna (normalt 90° i höft respektive rygg, 10 cm kvar till golvet).
• Hyperextension i rygg är normalt -30°.
• Deviation i rygg är normalt ±30°.
• Rotation i bröstrygg är normalt 40°.

Distalstatus/neurologstatus

Allmänt: Ska fastställas i armar och ben.

• Motorik (myotom): Testas genom aktivering av musklerna i armarna och benen.
  • Be patienten gå några vanliga steg i rummet, därefter på tå respektive häl. Iaktta eventuell hälta. Tågång testar S1-rotens motoriska funktion och hälgång testar L5-rotens motoriska funktion.
• Sensibilitet (dermatom): Testa sensibiliteten dermatomvis. Vid cauda equinasyndrom har patienten nedsatt analtonus, nedsatt analreflex samt nedsatt sensorik perianalt.
• Reflexer: I övre extremiteten testas biceps- och brachioradialisreflexen (C6) och tricepsreflexen (C7). Bortfall/nedsättning av reflex talar för engagemang av berörd rot. I nedre extremiteten testas patellar- (L4) och akillessenereflexer (S1) samt stortåextension (L5). Bortfall/nedsättning av reflex talar för engagemang av berörd nervrot. Stegrade reflexer i nedre extremiteten (samt positivt Babinski-tecken) ses vid långa bansymtom.
• Testning av reflektorisk kontraktion i analsfinktern: Utförs för att utesluta påverkan på S2-S4 som vid cauda equina. Avsaknad av kontraktion är patologisk.
  • Hos män kan bulbocavernosusreflexen testas. Be patienten trycka lätt över glans penis samtidigt som du palperar per rectum.
  • Hos kvinnor kan labiae minores eller clitoris palperas, alternativt kan man perkutera lätt över symfysen.
  • Ett alternativ är att testa analreflexen genom att stimulera det perianala området med något vasst föremål samtidigt som du palperar per rectum.
  • Om patienten har en kuffad kateter kan du dra lätt i denna samtidigt som du palperar rektalt.

Distalstatus
	Arm	Ben
Sensorik (dermatom)	Deltoideus [axillaris, C5, C6] Underarmen radialt + dig I [C6] Dig III [C7] • Handen ulnart + dig V [C8] Underarmen ulnart [Th1]	Ljumske [L1] Lårets framsida [L2, L3] Medialt underben + dig I [L4] Lateralt underben + dig 2 [L5] Dorsalt underben + utsida dig 5 [S1] Perianalt [S2-S4]
Motorik (myotom)	Armabduktion [C5] Flektion armbåge [C6] Extension armbåge [C7] Krama fingrar [C8] Abducera fingrar [Th1]	Flektion höft [L1] Adduktion höft [L2] Extension knä [L3] Dorsalextension fotled [L4] Dorsalextension stortå [L5] Flektera fotled [S1] Analsfinkter [S2-S4]
Reflexer	Biceps [C5] Brachioradialis [C6] Triceps [C7]	Patellarreflex [L4] Akillesreflex [S1] Plantarreflex med positivt Babinski-tecken [övre motorneuronskada]

Specifika tester

Halsrygg:

• Foramenkompressionstest (Spurling-test): Utförs genom att extendera, rotera och lateralflektera patientens halsrygg. Smärtutstrålning (rizopati) i den axel/arm åt vilken rörelsen sker talar för nervengagemang i halsryggen, detta då manövern accentuerar trycket på den redan retade nerven i foramen.
• Hoffman-test: Utförs genom att patientens underarm är avslappnad. Läkaren ska hålla i mellanfalang dig 3 och DIP-led extenderad och därefter flektera passivt snabbt i DIP-led. Testet är positivt vid abduktion i dig 1 och flexion i PIP- och DIP-led dig 2 och kan tyda på central nervskada.

Ländrygg:

• Lazarević-test (felaktigt kallat Laségue-test): Kallas även straight leg raise test (SLR). Utförs med patienten liggande på rygg, där läkaren lyfter ett sträckt ben. Vid diskbråck får patienten smärta nedom knänivå vid < 70° (positivt test). Vid översträckning av hamstring får patienten smärta baksida lår vid > 70° (negativt test) och tyder på strama hamstringsmuskler. Om testet ger upphov till smärta i ryggen men inte i benet, är det mer ospecifikt och inte tecken på ischiadicusretning.
• Korsad Lazarević-test: Som ovan men ger smärtutstrålning i det motsatta “friska” benet.
• Foramenkompressionstest: Be patienten lägga sin hand på dorsalsidan av låret, titta bakåt över sin egen axel på samma sida och därefter glida ner med handen längs lårets baksida. Smärtutstrålning i benet tolkas som positivt för nervrotspåverkan.
• Springing-test (spring-test): Lägg patienten i bukläge och utför första undersökningen genom att palpera över och mellan spinalutskotten. Den andra undersökningen utförs genom att man trycker på var sin sida om spinalutskotten. Detta görs för varje segment. Börja distalt ifrån L5. Vid båda undersökningarna registreras eventuell smärta/hypomobilitet/hypermobilitet som kan tyda på smärttillstånd i facettleder eller instabilitet mellan kotorna, så som vid segmentell rörelsesmärta (SRS).
• Femoralistest: Lägg patienten i bukläge och böj patientens knä och fråga efter smärta. Smärtutstrålning på lårets framsida tolkas som positivt för n. femoralis (L4-påverkan). Observera att en stram rectus femoris-muskel kan också leda till smärta på lårets framsida (kallas då Ely-test), varför man bör utföra testa på båda sidorna.