Fot- och Fotledstatus

BAKGRUND

Inspektion

Allmänt: Be patienten ta av sig på underkroppen, åtminstone från knäet.
Stående:

• Observera hur patienten går och står. Be patienten stå på tå/häl.
• Titta efter plattfot/cavusfot.
• Titta efter svullnad, missfärgning, sår, ärr och muskelatrofier.

Sittande: Låt patienten sätta sig på britsen.

• Inspektera tårna. Titta efter hammartå, klotår och hallux valgus.
• Inspektera fotsula och titta efter förhårdnader/callus/clavus.

Palpation

Skelett: Palpera tibia och fibula från knäet och ner till mediala och laterala malleolen. Palpera därefter calcaneus, talus, övriga tarsala småben, metatarsalben och falanger.
Leder: Palpera:

• Fotleden (under malleolerna).
• Lisfranc-led mellan tarsal- och metatarsalbenen.
• Chopart-led mellan talus-naviculare respektive calcaneus-cuboideum.
• MTP1-leden med stortån flekterad.

Ligament: Palpera:

• FTA-ligamentet (ligamentum talofibulare/fibulotalare anterius), anteroinferiort till laterala malleolen.
• Ligamentum deltoideum (framför mediala malleolen)
• Plantarfascian.

Rörelseomfång

Plantarflexion: Normalt är 40°.
Dorsalextension: Normalt är 20°.
Supination: Är en rörelse i 3 plan. Innebär inversion (frontalplan), plantarflexion (sagitalplan) och adduktion (horisontalplan). Normalt är 35°.
Pronation: Är en rörelse i 3 plan. Innebär eversion (frontalplan), dorsalextension (sagitalplan) och abduktion (horisontalplan). Normalt är 20°.
Inversion: Är en inåtrörelse av foten i 1 plan (frontalplan). Normalt är 20-30°.
Eversion: Är en utåtrörelse i 1 plan (frontalplan). Normalt är 10°.

Distalstatus

Kärl: Palpera a. tibialis posterior (ATP) och a. dorsalis pedis (ADP). Notera även kapillär återfyllnad.
Sensorik: Bedöm enligt dermatom (L4=stortå, L5=mellantår, S1=lilltå).
Motorisk: Rörelser i foten.
Reflexer: Akillessenereflex (testar S1).

Specifika Tester

Simmonds-Thompson-test: Test för akillesseneruptur. Patienten kan ligga på mage eller stå med knäet vinklad 90° mot t.ex. en stol. Testet utförs genom att klämma på vadmusklerna. Utebliven plantarflexion av foten kan tyda på akillesseneruptur.
Tinel-test: Testar för tarsaltunnelsyndrom. Utförs genom perkussion av nervus tibialis strax bakom mediala malleolen.
Klämtest (squeeze-test): Testar syndesmosen mellan tibia och fibula. Distala underbenet komprimeras från sida till sida (lateralt-medialt) så att tibia och fibula trycks mot varandra. Upplever patienten smärta i fotleden tolkas testet som positivt och tyder på syndesmosskada.
Draglådetestet i fotleden: Dra foten mot dig med en hand runt hälen samtidigt som du håller i distala delen av underbenet med den andra. Rörelse anteriort (sagitell laxitet) talar för skada FTA-ligamentet. Jämför med andra sidan.
Gaffelstabilitet: Utförs genom att hålla fast underbenet, flytta foten i sidled och djupled. Instabilitet kan tyda på instabil fotledsfraktur eller syndesmosruptur.